Ledarskap, kreativitet och passion!

Simon Bolivar ungdomsorkester under ledning av Gustavo Dudamel!

Helgens viktigaste händelse var inte Stockholm Love, Robyns nya album (enl DN) eller våra vanligaste kändisars Tingeltangel utan Simon Bolivars ungdomsorkester från Venezuela under ledning av Gustavo Dudamel (28 år) som fick taket i det fullsatta konserthuset att lyfta!

Tänk dig själv: kompositören och ekonomen Jose Antonio Abreu i det fattiga Venezuela får 1975 en lysande idé:

Kan man ge barn från svåra sociala förhållanden möjlighet till utveckling och till ett socialt deltagande och sammanhang genom att spela musik, tillsammans?

Som den brinnande eldsjäl han är går han och tigger ihop pengar, lånar instrument, raggar lokaler, engagerar entusiastiska musiklärare .

Han lyckas och nu -2010- finns det många orkestrar i landet, kommuner står i kö för att starta.

Flaggskeppet är ovannämnda orkester som med 130 passionerade musiker förtrollar publiken. Vilken lycka att få uppleva detta!

Tänk på liknande exempel:

Daniel Barenboims östra Divanorkester lyckas med det ingen politiker hittills har lyckats med - att få ungdomar från alla stater i Mellanöstern att spela tillsammans.

Nelson Mandela lyckades tända rubylaget Springbox 1995 så de vann VM.

Mikrokrediter får fattiga att skapa egen försörjning.

Mönstret är alltid detsamma. De är enskilda eldsjälars kreativa idéer och engagemang som lyckas skapa förändring för kollektivt agerande - inte statliga utredningar!

Det är genom handling man förändrar attityder och beteenden - inte genom utbildningar och konferenser som så småningom i bästa fall leder till något, oklart vad.

Tänk om vi som jobbar med utveckling inser det...

Tänk om de som jobbar med mångfald inser det..

Tänk om medierna skulle skriva om sådana exempel lika mycket som de skriver om folk som bränner skolor och kastar sten på brandbilar då .....

Vuxenmobbning igen!

Bilden är en kopia av Henri Matisse berömda "jazz"

Man tar sig för pannan!

Igår den 9.6.10 fick vi i DN ta del av vad företrädare för systemen som fegar ur när det gäller att hjälpa människor som utsätts för mobbning, dvs arbetsmiljöverket, rättsväsendet, facket och politiker, anser om sakernas tillstånd.

Som väntat ska de utvärdera, studera de citerade ländernas system och så ska de utreda... med andra ord -more of the same! Man tackar.

Arbetsmarknadsministerns förslag tar priset! Han föreslår obligatoriska kurser i arbetsmiljö för chefer, särskilt för civiling. och civilekonom-utbildningar.

Man häpnar. Jag har i egenskap av chef och konsult deltagit i ganska många utbildningar och konferenser där man talar vackert om både etik och moral. Ibland ingår tom bra övningar och rollspel i kommunikation. Men sen är man tillbaka i verkligheten och där gäller business as usual.

Fattar ni inte Zarembas slutord: Det är i verkligheten vi får vår värdegrund, inte på konferenser, och där handlar det om hur du och jag agerar eller inte agerar.

Om detta skrev jag i DN och idag ringde min före detta lärare på universitet, sedermera handledare och mentor för att säga följande "jag håller med dig i varenda ord du skriver!"

Det värmer i själen.

Mellan hägg och syren...

Nu är den här igen, den där underbara korta tiden som man egentligen bara vill njuta av, stanna upp, se och känna på dofterna, lyssna på koltrasten

Just då skriver Majei Zaremba i DN en otroligt bra och skakande artikelserie om vuxenmobbning som idag avslutas med "För varje individ som mobbas ut är det femtio som ser det hända och lär den läxan för framtiden. Det är så vi får vår värdegrund. Inte på konferenser." Juste!

Det mest provocerande i serien är egentligen inte att man återigen får bekräftad att enskilda människor är kapabla till vad som helst när det gäller att göra andra illa - det har historien lärt oss och vi läser och hör dagligen om nya illdåd men att våra dyrbara och resurskrävande system som arbetsmiljöverket, fackliga organisationer, F-kassan och rättsväsendet - som är tillskapade för att hjälpa oss - sviker oss så totalt när vi är som mest utsatta - det är faktiskt svårast att smälta.

Jag lovar att varje gång när någon talar om att "man borde..." eller "någon borde ta ansvar för..." då kommer jag att säga "det är du och jag som är ansvariga".

Vår bok med titeln "Goda förebilder och fega,rädda halvgudar" handlar bland annat om sådana fega, rädda personer som själva utövar mobbning på ett sofistikerat sätt eller ser på när andra gör det. Men där skildras också motsatsen, människor med integritet och civilkurage.

En läsare sa om boken " ... det är en djävligt irriterande bok ..." Ja, tack, det är meningen det.

Utbildning och/ eller lärande?

Utbildning och/eller lärande? Det är frågan och titeln på en liten bok av docenten i pedagogik Åke Jerkedal som kom ut redan 1974 och där förs en spännande diskussion om de två begreppen och deras innebörd, inte minst med avseende på skolan.

Sedan dess har det hänt mycket i samhället inom områdena lärande och kompetensutveckling, främst i arbetslivet. Den intresserade kan få en snabb orientering i vår bok "Goda förebilder och fega, rädda halvgudar"

Efter söndagens Agenda (30.5.) förstår jag att utvecklingen har gått våra politiker helt förbi! Jag begär inte av Maria Wetterstrand och Jan Björklund att de som politiska mångsysslare följt utvecklingen och forskningen men när de talar om ordning, reda och disciplin och betyg å ena sidan och kreativitet, eget tänkande och demokratisk fostran å andra sidan som om det vore motsatser. Det är ju korkat!

Och inte blir det bättre när det hänvisar till forskning.

Betygen är ingen garanti för lärandet lika litet som fritt tänkande utan ordning är det.

På vilket sätt ökar oordning och allmän oreda en demokratisk inlärningsprocess? Är det ingen ordning i riksdan, demokratins högborg?

Jag har ännu inte mött en enda forskare som är emot ordning och reda, däremot många som har presenterat olika spännande metoder för inlärningen som faktiskt fungerar i verkligheten.

Ordning och reda är varken mer eller mindre än ramfaktorer, dvs viktiga förutsättningar för lärande. Betyg är ett av flera mätinstrument för att utvärdera verksamheten.

Blanda inte bort korten, fokusera på vad som är mål och vad som är medel för inlärningen? Vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt är viktiga för barn att lära sig? Använd väl beforskade metoder för målstyrning och utvärdering av skolans verksamhet.

Varför denna ständigt pågående folkfördumning som når sin kulmen i varje valrörelse? Tror partistrategerna att det går hem i stugorna?

Jag är medlem i ett av allianspartierna och har blivit uppmanad att medverka i opinionsbildningen för "betyg från årskurs..." Glöm det!

Invictus - en lektion i ledarskap och förändring!

Vi såg filmen Invictus -de oövervinnerliga som handlar om Nelson Mandela och hur det sydafrikanska hatade rugbylandslaget Springboks mot alla odds vann världsmästerskapet 1995. En mer fantastisk lektion i ledarskap och förändring i praktiskt genomförande får man leta efter. Inga stora ord, inga floskler, teorier och långa anföranden.
Mandela gestaltar sin vision i varje ögonblick och varje beslut som fattas. Man upplever själv på bara kroppen hur han lyckas inspirera den vite lagkaptenen utan även förbryllar sina färgade medarbetare, vänner och säkerhetskillarna när de ska samarbeta med vita, de forna fienderna. Han ser och respekterar var och en, ställer frågor, engagerar sig, utsätter sig för kritik och skaffar sig ovänner.
Det lyckas men framgången är inte given för all framtid, hans efterträdare försnillar förtroendekapitalet och omvärldens godwill.
Det behövs inga fler böcker i ledarskap och förändring. Det räcker med en sak - gör det! Du behöver inte vara Mandela men vi kan alla fundera på "vad kan jag själv göra i min roll och mitt liv för att ..."
" I own my destiny" och "I´m the captain of my soul" säger en man som suttit i fängelse i 27 år. kan man tänka sig en bättre förebild?