lördag 11 september 2010

Hur inspirationskällor kan prägla....

Jag hörde på P2 önskeprogram en dam berätta om sin gamla anteckningsbok från ungdomen där hon hade noterat musiken hon hade hört och tyckt om. Jag kom genast att tänka på
den magiska dagen när jag var femton år och vår entusiastiske musiklärare lärde oss läsa partitur samtidigt som han spelade musiken och berättade om handingen. Han skildrade en fantastisk konsert som vi borde besöka den kvällen "det handlar om en ung konstnärs olyckliga kärlek, baler, häxsabbat, passion..... "
Nog blev vi nyfikna, gick dit och kom ut alldeles yra av hänförelse... Berlioz Fantastiska symfoni hade öppnat våra öron och hjärtan för den klassika musiken.
Jag bad genast P2 att spela musiken och berätta om min upplevelse vilket det gjorde.
Tänk vad en enda inspirerande lärare kan åstadkomma...
Tänk vad alla inspirerande människor åstadkommer varje dag överallt...
Tänk vad du själv kan åstadkomma om...

måndag 6 september 2010

Skjut ej på pianisten...

Nu ser vi det igen - i HQBank!

Vad då? När det går bra så är det egna förtjänster och intäkterna går i egen ficka.

När det går illa så är det andras ansvar, man fegar ur och skyllar på andra.

Ansvar är ett av dessa värdeladdade begrepp, mantrat som vi hyllar när det gäller oss som medborgare, inte minst i arbetslivets ledarskap och medarbetarskap - det är fint - alla vill ju ta sitt ansvar eller hur?


Vi såg Mats Eks uppsättning av Tjechovs berömda Körsbärsträdgården på Dramaten. Ek har flyttat sekelskiftets (1904) ansvarslösa ryska över- och drönarklass till 1996 - det nya ,fria och demokratiska Ryssland.

Och vad ser vi - samma ansvarslösa drönarklass som hoppas att allt ska ordna sig och tar flyget till Paris, nykapitalisterna roffar åt sig.

Och vad gör vi - tittar på, identifierar oss och rycker på axlarna. Ja vad kan man göra?


Körsbärsträdgården blev utbuad vid premiären, inget att förvånar sig över.

Kallifatides skriver i sin nya bok Det förgångna är ingen dröm att någon hade frågat Tjechov hur man tar ett sådant misslyckande och han lär ha svarat

"Som en hund som blir blöt av regnet. Man skakar det av sig".

Säkert en bra överlevnadsstrategi - och inget förändras.