måndag 6 september 2010

Skjut ej på pianisten...

Nu ser vi det igen - i HQBank!

Vad då? När det går bra så är det egna förtjänster och intäkterna går i egen ficka.

När det går illa så är det andras ansvar, man fegar ur och skyllar på andra.

Ansvar är ett av dessa värdeladdade begrepp, mantrat som vi hyllar när det gäller oss som medborgare, inte minst i arbetslivets ledarskap och medarbetarskap - det är fint - alla vill ju ta sitt ansvar eller hur?


Vi såg Mats Eks uppsättning av Tjechovs berömda Körsbärsträdgården på Dramaten. Ek har flyttat sekelskiftets (1904) ansvarslösa ryska över- och drönarklass till 1996 - det nya ,fria och demokratiska Ryssland.

Och vad ser vi - samma ansvarslösa drönarklass som hoppas att allt ska ordna sig och tar flyget till Paris, nykapitalisterna roffar åt sig.

Och vad gör vi - tittar på, identifierar oss och rycker på axlarna. Ja vad kan man göra?


Körsbärsträdgården blev utbuad vid premiären, inget att förvånar sig över.

Kallifatides skriver i sin nya bok Det förgångna är ingen dröm att någon hade frågat Tjechov hur man tar ett sådant misslyckande och han lär ha svarat

"Som en hund som blir blöt av regnet. Man skakar det av sig".

Säkert en bra överlevnadsstrategi - och inget förändras.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar