Lotusbblomma i Schloss Trauttmansdorff, MeranoÅterigen får vi läsa i DN Debatt, 7.augusti, att mobbning används som metod för att förmå anställda att säga upp sig enligt flera välkända forskare på Stressforskninginstitutet, ett fenomen i finanskrisens spår med downsizing och organisationsförändringar.
Återingen krävs samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, mer resurser, befogenheter och kunskaper hos arbetsmiljöinspektörer och hjälp till offren.
Jag undrar - lär vi oss aldrig?
Redan under min studietid på 70-talet läste vi om arbetsmiljöforskning, träffade besjälade forskare som ex Prof. Bertil Gardell, tog del av arbetsmarknadens parters ambitiösa handlingsprogram. Redan då fanns både kunskaper om "DET GODA ARBETET", insikten om hur effektiva organisationer skulle drivas och vilka enorma kostnader för samhälle och företag missförhållandena skapar.
Enligt M. Zarembas uppmärksammade reportage är det dessutom ofta de modiga och kompetenta medarbetare som vill förändra och utveckla verksamheten som man vill bli av med.
Alla talar om att lära sig av andras erfarenheter. På universitetsnivå är man noga med att gå till källorna, bygga på tidigare forskning, man läser om forskaren Aryris teori om single-och doubleloop-learning.
Men i den sk verkligheten förefaller varje generation börja på ruta 1?
Vad händer efter alla på de resursslukande management-program som bedrivs? Business as usual?
Tänk om vi äntligen lärde oss att använda kunskaperna i praktiken - på jobbet varje dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar